Kano huren
Op onze camping kan je ook een kano huren en de Indalsälven opgaan, we hebben er op dit moment twee in de verhuur incl. peddels en zwemvesten.
Bij het krieken van de dag er op uit en op je gemak de rivier over en genieten van de stilte en de natuur.
Een hengeltje kan ook mee dan kan je altijd je lunch bij elkaar vissen leg aan op een strandje maak een vuurtje en geniet van je vis. Of bestel bij ons een lunchpakket voor onderweg.
.png){kind=small}
Borgvattnet Prästgård Sveriges största spökhus
En timmes bilresa från Hammarstrands camping kan du ta en titt på Sveriges läskigaste och mest kända spökhus. Sommarkaféet är öppet i juni, juli och augusti. Du kan ta en titt på det gamla prästgården. Guidade turer finns också tillgängliga.
Sveriges största spökhus - det var rubrikerna 1947 relaterade till präster som bekräftade konstiga fenomen och biskop Bohlin erkände planer för en vetenskaplig undersökning av det gamla Borgvattnet-prästerskapet 1876 för sina "spöken". Läs allt om hur Borgvattnet prästgård blev känt som Sveriges största spökhus.
De första observationerna:
År 1927 såg prästen Nils Hedlund att hans tvätt revs från klädstrecket (Nils var son till hustrun till prästen Märta som dog i huset 1908)
1930 såg präst Rudolf Tängdén en grå dam i Storsalen.
1936 hörde präst Otto Lindgren fotspår och dörrar öppnas.
1941 såg stiftets sekreterare Inga Flodin tre gråtande damer.
1945 kastades prästen Erik Lindgren från gungstolen i Storsalen.
Prästerna och resten av svenska kyrkan talade mjukt om dessa "spöken" till allmänheten, men 1947 förändrades allt.
Borgvattnet Prästgård är känt som ett av de mest hemsökta husen i världen och i Sverige. Hur hände det? Vid ett möte i Jämtlands läns hushållningssällskap den 1 december 1947 hörde en journalist från Länstidningen att han deltog i prästgården. Journalisten kontaktade den dåvarande prästen Erik Lindgren, som inledde en intervju där han berättade vad han och andra präster hade upplevt i Borgvattnet pastoral tjänst. Det faktum att en präst talade öppet om "spöken" 1947 höjde ögonbrynen för många. Detta var en tid då människor som öppet trodde på spöken ansågs 'konstiga'. Andar och själar var ett vanligare ord. Under intervjun sa Erik att kyrkan hade planer på att inspektera huset. När biskop Bohlin lateralis bekräftade att hans plan "undersökte en vetenskaplig Prästgården-tebeställning efter flera års jakt", blev "Spökprästgården" omedelbart känd för allmänheten som ett av Englands mest hemsökta hus.
Utdrag från ÖP (Östersunds-Posten) 4/12 1947:
Aftonbladet och StockholmsTidningen publicerade stora rapporter där Lindgren vittnade om fotsteg, ljus på och av och osynliga figurer som "kolliderade med honom"
Under dagen blev kommissionär Lindgren extremt förföljd av journalister från Stockholm, som hade kommit personligen men ringt så mjukt att kommissionär Lindgren så småningom tvingade sig att blockera sin telefon för inkommande samtal. Samtal kom från hela Köpenhamn som visade intresset för detta. typ av händelser
Möblerna
Som nykomling och ensam i huset hörde Erik ljud ovanifrån. Bland annat drogs något över golvet som lät som tunga föremål. Erik blev lite förvånad över att möblerna inte hade kommit ännu - översta våningen var tom!
Osynliga gäster
Nästa dag händer något igen. När Erik arbetar i expeditionen hör han fotspår på gården och sedan ljudet av någon som stansar skorna på bron. När Erik öppnade ytterdörren var ingen där. Att det lät som om någon skulle komma, men inte visade sig efteråt, Erik blev så småningom så van vid att han började ignorera det. Många andra besökare har bevittnat dessa ljud.
Mest oroande var i den västra delen av huset, där expeditionen var belägen. När Erik var ensam och på jobbet flera gånger hade han tydligt en känsla av att han inte var ensam och att någon tittade på honom. Ibland kände han att någon satt bredvid honom, vilket skapade en atmosfär som gjorde det svårt att arbeta. Det kan till och med vara så att han när han gick runt expeditionen kom i konflikt med denna "någon". Lindgren var tvungen att flytta till Rosa Rummet då och då för att han inte fick vila.
Prästlig dagbok
Erik redovisade alla upplevelser i Borgvattnets pastorala tjänst och gjorde detaljerade anteckningar. Så småningom blev dessa spöken en naturlig del av hans dagliga liv, och så småningom fann han ingen anledning att skriva ner vad han upplevde. Det hände till och med att han led av psykisk sjukdom.
Gungstolen startar av sig själv.
En kväll när Erik läste en bok, gungstolen där han satt sköts framåt så långt att den föll på golvet. Han satte sig ner igen, samma sak upprepades, men den här gången kämpade han för att stanna. Han känner sedan en kraft som kommer bakom sig som passerar genom honom. Hans underben började skaka våldsamt och han tappade kontrollen och återvände till marken.
Grå dam i stora salen
Efter all publicitet började andra präster och gäster som övernattade i huset komma fram med sina berättelser. 1930 satt prästen Rudolf Tängdén i stora salen (direkt från ingången på bottenvåningen) och läste. Plötsligt ser han en gråklädd dam dyka upp i ett hörn av rummet. Hon tar långsamma steg mot honom och byter sedan riktning och går med i expeditionen. Han följer, men rummet är då tomt.
Kraftfulla fotspår och musik
tto Lindgren var präst i Borgvattnet 1936–1941. När han och hans fru satt i matsalen hörde de ytterdörren öppna och tog skarpa steg in i köket. När de åkte dit för att se vem som var på besök var ingen där. Vid ett senare tillfälle hörde kvinnan samma sak igen, ytterdörren öppnas och stängs och det finns fotspår i riktningen mot köket där hon sitter. Plötsligt låter musik utanför dörren som leder till köket. Hon gick och öppnade den, sedan slutade musiken. Hon tog Otto från övervåningen och när de båda var i köket var det musik igen bakom den stängda dörren.
Gråtande damer
1941 öppnade stiftets sekreterare (chef för domstolsavdelningens juridiska angelägenheter, juristadvokat), Inga Flodin, Nattdörren till rummet som nu ylar kor. Rummen anropas under en affärsresa.
Hon vaknar mitt på natten och känner att hon observeras. Hon ser sedan tre figurer sitta på en soffa och stirra på henne. När de tänder ljuset stannar de kvar - tre sorgliga damer.
Fru Flodin klämmer över armen och befinner sig vaken. När de tänder ljuset sitter de fortfarande - tre sorgliga kvinnor. Som en sista kontroll låter hon alarmet gå så långt som möjligt, men hon kan fortfarande se det tydligt. Hon märker färgerna på deras kläder. En av dem är klädd i svart, den andra har en stark lila klänning och den tredje är klädd i grått (som kvinnan som såg prästen Rudolf Tängdén elva år tidigare, 1930 i den stora salen). Två av dem sitter med händerna i knäet, medan kvinnan längst till vänster stickar. Gråklädd dam ser väldigt ledsen ut och har röda cirklar runt ögonen. Ingen har någonsin känt sig rädd, mycket intresserad och förvirrad över vad som hände. Hon såg på damerna länge innan hon till slut somnade.
Prästen bekräftar
Nästa dag gick hon ner och talade med den dåvarande prästen Bertil Tunström. Under samtalet berättade hon för mig att rummet där hon sov var mycket snyggt inrett. Bertil svarade att han ville flytta expeditionen dit, men motsattes av andra präster när man sa att ett spöke var i rummet. Inga Flodin var verkligen förvirrad nu, men hon berättade aldrig prästen om kvällens händelser.
Ett Flodins brev
Mycket senare, under ett samtal med pastor Gunnar Löfwenmark, berättade Inga om sin erfarenhet och att hon visste långt innan all publicitet var känd om andarna i Borgvattnet pastoral ministerium. Hon skrev sedan ett brev och vittnade om sina erfarenheter. Rummet hette Cryers 'Room.
Det gula rummet
Den 11 april 1908 dog prästinnan Märta (34 år) i förlossningssviter i Gula rummet. Sorgen var uppenbarligen stor för en ung älskad kvinna. Man och präst Per lämnades med åtta barn från 14 år till en nyfödd. Eftersom marken fortfarande var för hård kunde kroppen inte begravas utan lagrades i huset. Kanske lite för länge kunde Per inte bara dela med sin älskare. Parets andra son, Nils, blev också präst och var den första som dokumenterade oförklarliga fenomen i hemmet. Till exempel hur all tvätt har tagits bort från klädstrecket. Gästerna har sett skuggor och former, tagit på sig kläderna och sett konturerna av någon som sitter på sängarna. Många tror att det är Märta som står bakom aktiviteten.
Sängar flyttas i det blå rummet.
Någon gör till och med ett ljud i Blue Room. Övernattningsgäster bevittnade ljudet av tunga föremål som dras över golvet och filtar på natten. Sängarna i rummet flyttades också medan rummet var tomt. Vid flera tillfällen har en liten pojke också setts i det blå rummet och babyskrik har hörts. Många människor är ledsna över något tragiskt som har hänt.
Baby gråter i det rosa rummet.
I slutet av 1800-talet blev en ung ogift flicka gravid, vilket då var oacceptabelt. Det faktum att gårdens präst sägs vara barnets far gjorde det ännu mer förbjudet. När graviditeten började måste flickan vara låst tills barnet är födt. Barnet måste ha mördats och begravts på norra sidan av huset, utanför det rosa rummet.
Både flickan och barnet skulle fortfarande stanna i prästgården, vilket har bekräftats av de gamla ägarna och gästerna som har tillbringat natten för att höra skrikande, gråtande barn och barnfigurer.
Upplev Prästgården Medan sommarkaféet Prästgården är öppet kan du gå in och se Prästgården. Du kan redan boka ett rum. Säkerhetsnät 760 830 76 Stugun. info@borgvattnet.eu